På söndagen besökte jag en annan julmarknad som skulle vara ”traditionell” men möttes av en otrolig mängd av halvfabrikerade, slarviga hantverk där det verkade som man fokuserat på att göra så mycket som möjligt för så billig peng som möjligt. Jag är så otroligt besviken över att industrimentaliteten infiltrerat hantverkssällskapet men tyvärr inte särskilt förvånad. Okej, alla kan förstås inte ha egna får och klippa sin ull själv, men alla kan visa största möjliga omsorg för material och teknik utifrån sitt eget läge, sina egna möjligheter. Och människor som vill köpa hantverk får så lov att förstå vad hantverk kostar på riktigt! Det liksom skär i mig när man kastat kanterna på sin ullskapelse med billigt syntetgarn, men det kanske bara är jag som är nördig. .?

I veckan har jag hållits på praktik i klass 3 vid Örebros Waldorfskola. Korta arbetsdagar och mycket fritid att bruka. Så jag nålband ett par barnvantar och ett pannband för jag blev så sugen på att brodera! Och så provade jag att luffarslöjda en liten skål också. Jag har varit så sugen på att lära mig tråda länge men har inte haft tillfälle. Det blev förstås lite snett och vint men klart rolig teknik och jag är säker på att det blir mer trådat så småningom. Jag gillar kontrasten mellan metalltrådarna och ullen. Balans.

Äpplen! ♥
Efter vi tagit in den sista skörden gjorde jag mig tid att hänga skivor på tork och koka mos.
Nu när jag ser på äppelskivorna i sina fina glasburkar känner jag mig otroligt rik och undrar varför jag inte tog tillvara på fler äpplen genom torkning. Jag har torkat äpplen tidigare och hade ett tydligt minne av att det hela knappt var mödan värd.
Nu bestämde jag mig dock för att korta proceduren lite och lämna både skal och kärnhus kvar på äpplet. Bara skiva och trä på tråd alltså.
Och ja det visade sig förstås att mer än så knappast behövs (utan är direkt onödigt) eftersom att  skal och kärnhus knappt märks av när man äter äpplet torkat. jippi!  Nästa säsong ska jag riktigt gå in för torkningen och kanske rentav knåpa ihop en ordentlig torkställning (även om det fungerar finfint att torka framför elementet).

Tofsmesen är Västmanlands landskapsfågel. De sitter och kvittrar i otaliga mängder här utanför i de mistelbeklädda rönnarna. Så fina med sina tofsar. ♥

(det låg visst kvar en gammel lök i kylen och gjorde lite smygreklam.)

Marknaderna poppar nämligen upp var och varannan dag så här års och det finns en överflöd av gröna gobitar i landet.
Det är nu ja.
Om någon månad får man dock nöja sig med kål, lök och morötter om man ska äta miljöbra och säsongsmässigt. Vi som inte odlar själv och inte har möjligheten att koka in, torka, sylta, safta, lägga in, syra och kallförvara stora mängder av vår egen skörd eller någon annans kommer antagligen att rucka en aning på våra ambitioner att äta lokal, ekologisk, säsongsmässig mat (om vi normalt har sådana ambitioner) för att stå ut med vintern.
Själv tycker jag också att det känns väldigt bra att handla maten direkt av odlaren utan mellanhänder, så vet man att man får rent mjöl i påsen liksom.

Så jag förväller och fryser in av bara fanken här!

I iskuber kan man frysa in hackad spenat, mangold, nässlor och liknande. Äpplen skalar jag och fryser in i klyftor som jag gör äppelkräm, paj eller något annat på i vinter. Äppelmos, äppelsås och eventuellt äppelsirap ska jag ge mig på snart också. Broccoli och blomkål har jag förvällt ytterst försiktigt och fryst in i buketter. Chili har jag hackat, torkat på tidningspapper och slängt på glasburk. Rölleka, pepparmynta och åkerfräken ligger torkat i sina glasburkar. Jag håller i skrivande stund på att lägga in rödbetor och gurka. Vad mer? Det fanns ju inga blåbär i år och det är jag ganska nedslagen över, men lite lite svarta vinbär och väldigt mycket urkärnade körsbär finns också i frysen till smoodis och annat framöver.

Det här förhållningssättet medför förstås att jag frångår att äta så mycket råkost som jag ätit på våren och sommaren och det är förstås precis som det ska. Och så skulle jag vilja ta tillfället i akt att belysa något som jag tycker är viktigt.
Om den konventionellt odlade bananen ger dig en bättre magkänsla än ingen banan alls så är det nog för att du blundar för vissa saker som tex priset människorna och naturen i Costa rica har fått betala för bananen, för tungmetallerna i konstgödslet som bananen är odlad i eller för bekämpningsmedlet som också finns kvar i bananen och inte precis gör underverk för din hälsa. Detta gäller förstås andra grönsaker och frukter också. Okej det ska vara rått, jag har fattat, men vad får det kosta? Med skövlade regnskogar, utarmade och konstgödslade jordar, besprutade odlingar och oändliga transporter får många människor betala (ja alla på jorden) för att du ska äta 30 bananer om dagen och inte minst du själv med din hälsa. Handlar hälsa verkligen bara om levande enzymer, vitamin, fett och kolhydrater? (Ja och så ska vi ju skratta och motionera…)
Jag skulle vilja att vi kunde se hälsa i ett vidare perspektiv. Vår hälsa. Tillsammans, inte var och en för sig själv. Vi. Här. På jorden. Som alla är en med varandra och vår planet. Vår hälsa. Man är inte starkare än sin svagaste länk och här är vi alla tillsammans. Ur det perspektivet är det givetvis hälsosammare att äta en tillagad, ekologisk broccoli från bonden Pia här intill än att äta  snuskbesprutade mastodontjordgubbar från Holland i december. Vi behöver inte ta i såpass heller.. Svensk konventionellt odlad sallad är också jävligt besprutad. Point being: det viktigaste först! och det är sällan det är att maten just är rå.

Get your greens on
…som rara Dara Dubinet brukar uppmana,  men på ett hållbart sätt mina jordelivsfränder.

Skön grön Loke ♥

Ullkramar i höstregnet /kakelibrak

Förr i världen sade man att hösten började vid Mikaeli.
Här tog vi höst för flertalet veckor sedan redan, men jag upplever det som att ett specifikt firande med årstidsfester gör mycket för ens närvaro och hjälper en väldigt mycket att intonera året och skiftningarna i naturen. Om man dvs är intresserad av att göra det. Själv är jag löjligt förtjust i sådana festligheter och blir alldeles sprudlande lycklig av att få uppmärksamma vad som är vackert och specifikt för den rådande årstiden. Här hemma har vi firat årstiderna på många olika vis, med många olika namn, solstånden, dagjämningarna, midsommar, samhain, lughnasadh, beltane, jul, yule, midvinterblot, vårblot, imbolc, påsk..etc. Det är ganska oviktigt för mig om än trevligt och mysigt på flera sätt, vilka traditioner man utforskar. Essensen i det hela är självaste inkännandet av vad som är, att släppa det som varit och förbereda sig för det som skall komma.

I går firade vi Mikaeli. Så här gjorde vi.

När barnen vaknade på morgonen fick de sitta på sagofilten och äta drakbröd med honungssmör medan jag berättade sagan om St Göran och draken. Det är en engelsk folksaga som man traditionellt berättar i waldorfskolan vid Mikaeli. Man firar med en skördefest och leker lekar som har ett visst fokus på inre styrka och mod som är vad den här sagan vill peka på. Så vi samtalde kring det. Sedan sjöng vi några folksånger om Mikaeli och pratade lite om hur det var förr när pigorna fick byta bonde vid Mikaeli osv.

När de små sedan var i skolan och på dagis passade jag på att tova en kungakrona och en prinsesskrona till dem.

På eftermiddagen gick vi genom vår lilla skog till en grillplats med utsikt över slätten. Där kunde vi se hur bonden åkte med sin traktor fram och tillbaka och det var fint med en sån passande vy.

Vi pratade lite om inre styrka och balans med utgångspunkt i sagan. De fick balansera äpplen på huvudet och fick sedan sina kronor i vinst. De fortsatte lekarna själva och balanserade kottar och allt möjligt på sina huvuden.

Vi hade med oss busenkel men jättefin och uppskattad skördemat. Rödbetspinnbröd och honungssmör med rivet äpple i, russin och solroskärnor i en burk, äpplen och energibollar (råbollar med olika frön, rå kakao, dadlar osv) och så josade vi äpplen tillsammans just innan vi gick så vi hade färsk äppeljos att dricka.

Min glade lille kung.

Rosa spiraler.

Letar grillbart.

Vi roade oss med att underhålla brasan och grilla olika löv, svampar och vad smått som fanns omkring tills solen gick ner bakom träden på andra sidan åkern. Då ville barnen att jag skulle berätta sagan om St Göran och draken igen så vi satte oss runt brasan. Sen hällde vi ut det som var kvar i kaffetermosen över elden och lekte att vi var drakar som rasade ned för berget (som jag berättade i sagan att draken gjorde). Så sprang vi ned för backen och gick vägen hem genom ett storslaget sagoäventyr med magiska prinsessor, konungariddare och talande fåglar.

Midnattskramar och honungsdrömmar / syster lin

Jag tyckte det var gemytligt att mötas av pastell och gitarr.

Squashkakor, har någon recept och erfarenhet så är jag intresserad.

Robert kära vän

Här vill jag bara dyka in och bygga bo som en kråka bland alla snören.

Min vackra hjärtevän. ♥

Grönisar ner i korgen.

Bara fint…

I see color, Kulturhuset i Ytterjärna. Spännande grejjer händer där. Googla och gör ett besök vettja.

En kan ju inte annat än att bli gla´!

Puss

.

Äpplen! Hur mycket som helst! Vi hamstrar så mycket vi kan husera till vintern.

Kanelspindlingar till garnfärgning. Åh de är så fina med sin sametsguldiga hatt. Spännande också att vända på dem för att se vilken färg på skivorna fyndet har! De här är rödskiviga.

Så här ser unga exemplar ut på undersidan innan de spricker ut, varav namnet.

Det har virkats lite. Allt som går av sig själv. Jag ser på och undrar vad som händer. Vad ska det bli?!

Det har stickats också…

…och stickats

och stickats…

…och så fortsätter det nog ett tag till, om det inte inte gör det.

Nu far jag till Mjölby, Ödeshög och Omberg. Kanske blir det också Höstmarknad på Skillebyholm, eller så blir det samkväm i Nolmarken. Den som ser får se.

Kär-lek <3

…jag planterade om gojisarna. Tog vad jag hade, vilket var en zinkhink. La lite lecakulor i botten
Rötterna hade helt fyllt ut lådorna som de stod planterade innan. Jag tänker att de ska repa sig nu när de får mer plats.

Men jag har lämnat dem ensamma på balkongen igen nu och åkt iväg på ännu en roadtrip. Det skulle regna i veckan sa sateliterna så förhoppningsvis får de lite omvårdnad av moderjord. Gojis vill ha väldränerad jord!

Jag packade väskan och åkte till Mjölby mitt i natten med J. Det var fint. ♥ Väckte en Östgöte i hans nattaslummer när vi kom fram och drack födelsedagste.
J är min bästa lekkamrat, min tvillingflamma, älskare och resekamrat. Allt flödar så fint och faller perfekt på plats när vi samverkar. Det ska jag blogga mer om sen. Nu ska jag mala lite kaffebönor!

puss!

Här spelar syrsorna så högt att det pirrar i kroppen när jag springer genom, med, deras musik. Vi plockar vildgrönt och josar. Går till källan och hämtar vatten. Springer ikapp på fotbollsplanen. Ligger på rygg och pekar på molnfigurer.

Vi sprang efter fjärilar idag när vi tröttnat på att springa efter varandra. Vita, gula och blå var de. Loke ville utforska mer, som han sa. Vi tog våra böcker ut på gräsmattan.

Örtbibeln är verkligen jätte bra. Den berör rubbet. Och så fin och inspirerande. Böcker ska inspirera. 

….

Det gottisgaste är förstås att äta direkt på plats i riset!